År 1561 ställde sig staden Reval (nuvarandeTallin) under svenskt beskydd. Det blev startskottet för den svenska expansionen i Östersjön - grundstenen var lagd för Sveriges stormaktstid.
Årtiondena efteråt tog Sverige allt större territorium i Baltikum. Narva blev svenskt 1581 och Riga 1621. Städerna var ekonomiskt viktiga - Sverige ville kontrollera den lönande Ryska handeln.
Kung Gustav II Adolf
År 1611 blev Gustav II Adolf kung över Sverige. Han tog över ett land i kris. Krig fördes på tre fronter - mot Danmark, Ryssland och Polen. En mardröm för varje strateg. Freden med Danmark blev kostsam, Sverige tvingades betala en skyhög lösen för Älvsborg (Göteborg). Freden med Ryssland blev mer fördelaktig- i och med freden i Stolbova 1617 lyckades Sverige helt utestänga Ryssland från Östersjön.
Kriget med Polen kunde fortsätta. I och med att Riga erövrades från Polen 1621 förde Sverige kriget vidare på kontinenten. Vasa byggdes för att användas mot Polen. Den svenska flottan blockerade bland annat den viktiga polska handelsstaden Danzigs hamn.
I och med att Sverige tog steget från att kriga i Baltikum till att kriga på kontinenten närmade man sig 1600-talets stora konflikt - det som senare skulle kallas det Trettioåriga kriget (1618-1648). Kriget hade startat som ett tyskt inbördeskrig - en religös väpnad kamp mellan protestanter och katoliker. Men striden förvandlades snabbt till en maktkamp, där större delen av Europa hade intressen att försvara.
När Vasa seglade ut på sin ödesdigra seglats 1628 såg sig Sverige hotat. Den katolska sidan, ledda av kejsaren i Wien, hade haft stora framgångar i kriget. Kejsaren hade utsett sin firade general Wallenstein till amiral över Östersjön. Målet var att erövra staden Stralsund för att där bygga upp en kejserlig flotta.
Gustav II Adolf undsatte 1628 Stralsund med svenska trupper. Därmed var Sverige indirekt inblandat i trettioåriga kriget. Två år senare - 1630 - gick Sverige med officiellt. Gustav II Adolf slog Europa med häpnad genom sin lysande seger över kejsarens armé vid Breitenfeldt. Därmed började den svenska stormaktstiden på allvar.
Den svenska stormaktstidens flotta har alltid stått i skuggan bakom Gustav Adolfs armeer. Flottans uppgift var inte främst att möta fienden i pompösa sjöslag. Istället användes den till att frakta vapen och soldater till krigsskådeplatserna, att skydda svensk sjöfart samt att blockera fientliga hamnar. Det ståtliga krigsskeppet Vasa var inte lämpad för dessa uppgifter. Frågan vad skeppet egentligen skulle användas till har fortfarande inget definitivt svar.
